I tisdags stötte jag på en kvinna - på krogen i den höstmysiga håla jag för tillfället råkar befinna mig. Jag ogillar i allmänhet krogragg. Känns ofta billigt och spritigt. Ger en obehaglig eftersmak av finlandsfärja. Men både hon och jag var nyktra och vi började språkas. Jag testade att vara ärlig rakt ut. M a o jag har tagit tjänsteledig ett år för att knulla. Intressant vände hon inte på klacken utan började fråga ut mig. Något skeptisk ytfernissa men klart nyfiken. Jag svarade så ärligt jag kunde utan att röja någon annan eller att berätta för mycket detaljer om mitt vanliga liv.
Pernilla (naturligtvis en pseudonym som vanligt) visade sig vara en 37-årig komvuxstudent med man och barn. Mannen var iväg på jobbresa och barnen över natten utlånade till farföräldrarna. Jag hann faktiskt inte föreslå det själv innan hon, dåligt inlindat, undrade om jag hade lust att diskutera vidare hemma hos henne. Vi tog bussen till ett radhus (ett sådant 80-talsbygge som ger mig Svensson-mardrömmar) och hann inte mycket mer än innanför dörren innan hon började slita av mig och sig själv kläderna. Av någon anledning hamnade vi i köket och alla vet hur fint ett någorlunda bra köksbord kan fungera som underlag. Med rätt höjd hamnar fittan i precis korrekt position för stående penetrering.
Pernilla hade ett i mina ögon mycket intressant utseende. Medellång till lång, drygt 170 cm, mörkblå ögon, blek hy och svart pageklippt hår. Ett rektangulärt ansikte med ganska kraftiga ansiktsdrag - höga kindknotor, lång och rak näsrygg, bred mun, fylliga men inte överdrivna läppar, en tydlig amorbåge samt en väl markerat käkparti. Smal överkropp och midja, ganska breda höfter, fylliga men inte alls för kraftiga lår.
Jag kysste hene ståendes mellan hennes ben där hon halvsatt mot bordskanten, alltmedan kuken vilade mot hennes varma mage. Efter en lång kyss, som visade en mogen kvinnas erfarenhet, förde hon mig ner mot sitt centrum. Gatljuset utanför det i övrigt nedsläckta köket gjorde att jag tack och lov fick en god inblick i hennes vackra fitta som burit fram två barn. Helrakad och nyrakad. De fylliga yttre läpparna blottade de inre som stack ut något. Mörka och blodrött varmkåta. Med tungspetsen skiljde jag dem åt och slickade väg för min kuk. Hennes klitoris var kraftigt markerad och svullen. Hon kom nästan omedelbart efter att jag format mina läppar runt den och börjar suga försiktigt.
Jag reste mig åter medan Pernilla lutade sig bakåt på armbågarna. Jag fattade ta i hennes knäveck och lyfte benen uppåt och isär. Den bästa stunden. Sekundrarna före penetreringen. Just när kuken för första gången snuddar vid en ny villig fitta. Hon var stor, varm och blöt. Inga problem att skjuta hela lemmen rakt in i ett enda tag. Hon greppade om mina höfter och ryckte stönandes i mig. Hon ville. Hårt och djupt. Jag är normalt sett inte så förtjust i att få mina höfter låsta och tempot styrt. Men det här var helt och hållet Pernillas domäner. Medan hon ryckte in kuken i sig, blev jag kåtare och kåtare av ett se hennes böljande bröst som svallade i takt med att jag smackade in i hennes stuss. Brösten var fantastiska. Välutvecklade, lite lagom hängiga men ändå fylliga. Stora mörka och väl avgränsade vårtgårdar. När jag närmade mig orgasm lutade jag mig över bordet och begravde ansiktet i dessa fantastiska kvinnobröst. Jag avbröt mig dock i sista stund eftersom jag anade att hon inte villa får fittan fylld med min säd. Mycket riktigt vred hon sig ur när hon kände att jag var på gång. Ståendes på knä med händerna under brösten och uppvänt ansikte kunde budskapet inte misstolkas. Jag runkade några tag med kuken mot hennes utsträckta tunga och sprutade därefter över hela hennes fint utmejslade ansikte, täckte den raka näsryggen och den markerade hakan med min vita säd.
Hon är underbar. Jag har stannat här ett par dagar. På kvällarna håller jag mig undan för barnens skull. Men dagtid, när hon inte är på komvux, knullar vi som om vi vore skapta för varandra och däremellan talar vi om små men viktiga ting. Imorgon bitti reser jag vidare och Pernilla återgår till kärnfamiljen. Hon säger att hon inte har dåligt samvete. Jag tror henne och jag förstår henne. Vi är syskonsjälar. Jag kommer att sakna dig Pernilla.
onsdag 30 september 2009
Prenumerera på:
Kommentarer till inlägget (Atom)
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar